5 dagar som känns som ingenting och som en evighet.
Surreal, surreal but not nice.
Idag tog jag en tjur vid hornen, eller kanske en och en halv.
Jag åkte och köpte 50kg morötter och en Toscatårta.
Det gick jättebra, kundvagnen blev galet tung och svårstyrd på parkeringen!
Emm hade gillat att bjuda på morots-party! 😀
Jag höll andan och förbannade mig själv för att jag inte valde vattenfast mascara idag, samtidigt som jag svängde av vägen mot StoraTorpStallet. 
Smet in i stallet och placerade en morotspåse och en ny stor pressenning i fikarummet tillsammans med en ”tack-för-att-ni-tog-hand-om-min-häst-lapp”. ❤
Kan ju inte ha varit så muntert för dem.
Tack vare att det är fullt med byggställningar där så var jag tvungen att koncentrera mig på att inte panga in i något, så jag lät både bli att gråta och andas.
Så jag märkte inte att jag glömt bort att andas igen förrän jag kom ner på Delsjövägen.
One tjur down, a half to go.
En hög med party-carrots åkte in i ridskolans sadelkammare och en hög åkte in i privatstallets sadelkammare på jobbet. Båda med en tack-lapp för allt fint stöd.
Det var på dagen, så jag behövde inte träffa folk och prata.
Jag hoppas vid GUD (som jag inte tror på) att inga möss/råttor hittar in, för då kommer stallchef Linda att slå ihjäl mig på fläcken.
Utan tvekan.
Fast det kanske inte var sån dum tanke när jag tänker efter..
-Hoho, rååååttornaaa! Det finns gooodis här. 😀
Jag satte med andra ord in foten i ”mitt” stall, men var aldrig fram till boxen, ingången och sadelkammaren ligger bredvid varandra.
Det var i alla fall typ 6 steg i stallet, totalt.
Det var den halva tjuren.
Personalen fick Toscatårtan för allt de hjälp mig med.
Inte mycket att hänga i granen, men det var väldigt god..
Sen satte jag mig och hittade en ny hästing till Emms box. Den ägaren blev glad. 🙂
Hör mig själv säga saker..
Jag tänker på alla snälla människor som erbjuder mig att rida deras hästar nu.
– Vill de inte ha kvar dem, eller??
Jag menar, skulle jag känna mig safe med att låna ut något jag älskar till någon som uppenbarligen har sönder sin..?
Ja,ja, jag märker väl om de har önskemål om att jag ska hoppa vattenhinder, då vet jag att något är lite fishy.
Jag hör mig själv säga saker och skriva saker ibland, som jag inte ens hinner reflektera över att det har passerat min hjärna.
Och jag låter det bara hända nu.
Ja, det är lite morbid humor i det jag skriver.
Det är åtminstone så jag tänker. Humor, alltså.
Idag hörde jag mig själv lova att jag ska ta mig an en av de nya ridskolehästarna som varit lite…yster? 🙂
Jag fick en kollega, Erica J, att lova att hänga med och rida ut imorgon.
Det blir bra.
Tror jag.
Hästarna har inte ridits ut förut.
Är nya.
Det blir bra.
Så blir det.
5 dagar har gått och jag kanske fortfarande ”springer i luften” och att det inte riktigt sjunkit in.
Jag fortsätter förträngningstaktiken (ifall det är vad det är) och springer iväg till gymmet och kör slut på mig där.
Kvällarna har blivit så långa nu.
Jag har varit ståndaktig (DUM?) och inte fyllt på vinförrådet.
Det är ju bara tisdag, trots allt.
Hello Nordic Wellness, Ullevi!
Tränade med en hästig kompis från Gåsevadsholm Slotss-tiden ikväll, bästa Kristina. 🙂
20 minuter med 200 i puls på löpbandet och ett pass Bodypump tar kål på i stort sett vem som helst.
Vi är skeptiskta till om någon av oss kommer ta oss ur sängen imorgon…
Gamla tanter ska inte hålla på med sånt här…eller?
Det är något fel på oss hästfolk. 😛
Godnatt. ❤
Häst by Jane 